Morgonsiderna

Vad hettere jag ägnar mig åt romanen på morgonsiderna, vad annars? Eller alltså jo ja, men jag ägnar mig åt romanen. Igår kom en lurk in i bilden. Och det att Jo är syns. Det får löpa som en synsk liten löpa genom boken. Men ehuru den här boken har så dramatisk kurva kan det ju sannerligen utlösa en konflikt. Mellan Jo och hennes försupna mamma! Som naturligtvis super för det att lätta på trycket som det innebär att vara synsk - alltså inte bara det goddamit men ändå- dölja dölja och dölja det. Medan Jo och Ella mer tycker det är rätt magnifikt. Dom utforskar det där och använder sig av det. Dom har dessutom hexiga ritualer, men det är en annan sak. Förr i tiden brände dom oss på bål. Numera hänger dom ut oss eller hatar på oss eller liknande.
Mina morgonsidor. Mina katter. Mina fåglar. Solen som gick i moln. Soppan på spisen, veden i brasan - det är sant, jag får lunch sen. Jag har varit sjuk men jag blir frisk. Det här är en studiecirkeluppgift. Jag har verkligen inget emot gemenskap. Det är verkligen något att ha. Jag klarar av det och jag ingår i det. Men det är själva grundexplosiviteten i det mesta. Grundladdningen. Bulten. Tillgången. Svårigheten. Och en så jävla självklar sak.
Tur vi har studiecirkel.
Jag läser Tove Jansson, om hennes liv. Arbeta och älska. Relate. Flitig. Relate. Så jävla bra. Som mina anarkistiskadisciplin. Som i Dulce Chacon-boken. Rösten-någonting. Skriva trots allt. Bara skriva.
Nu ska vi se. Kapitlet i vilken lurken kom och pappan fick honom att gå och gerda och lilian stormar ut - i hur många böcker kan folk heta Lilian? Jättemånga! Särskilt när en är ett spädbarn som dör och en är en revolutionär som blir misshandlad av en lurk. Jag måste också lära känna lurken. J-a Sara Lidman. Alla måste man älska. För att kunna hata dom. Yeah yeah.
Ute grånar det. Inne snarkar katten.
Nå, vad ska hända dom nu?
Ska jag spika den här dramatiska kurvan så jävulska dramatisk och allt eller ska jag skriva det som är inuti och låta den löpa sina banor?
Jag börjar med att gå på toaletten. Sen skriver jag roman.